Tant Hjördis tidningskrönika
Introduktion
Är vi dumma i skallen? Ja, vi måtte vara korkade!
Nej, säger ni kanske. Det är vi inte alls det.
Jo, säger jag. Det är vi visst.
För det första: Vi vet att det mesta av det som avhandlas i vissa av de tidningar som står oss tillbuds inte är sant. Inte minst att dess löpsedlar är grovt förljugna. Vi vet verkligen det och denna kännedom är så allom bekant att man närmast kan likna den vid en kliché. Delar, brottstycken, av det som står där kan innehålla en viss halt av sanning. Men en sanning som i så fall är omskriven och sensationaliserad. Det mesta är ren lögn. Så är det. Detta vet vi.
För det andra: och när det gäller detta andra är naturligtvis vår enfald avhängig dess förhållande till den första punkten ovan.
För det tredje: Vi köper tidningarna! För våra egna pengar. Och – vad än värre är – vi läser dem! Med flit. Hur, jag frågar hur, kan vi vara så dumma?
Ibland påpekas ovanstående omständighet vad beträffar tidningarna i fråga. Det som står där är inte sant, säger man. Hur vet man det, frågar jag? Jo, för att man köper dessa skapelser. Läser dem, i alla fall, men då har ju någon annat stått för notan.
När vi klagar på de där tidningarna ska vi akta oss för att inte kasta sten i glashus. Visst, vi kan håna en förljugen löpsedel. Men vi ska betänka att den är satt för att sälja lösnummer. Inget annat. Där står om just sådant vi vill läsa. Löpsedeln får oss att köpa tidningen i fråga. Den får oss att vilja läsa den. Varför? Jag sa ju det: För att vi är så dumma.
Jag har fått äran att förvalta mitt egna lilla hörn här på zENIL´s Internetsida. Här avser jag samla roliga och/eller tänkvärda löpsedlar och artiklar. De av er som reagerar på min samlig, med skratt, förfäran eller vad det nu kan vara: kom ihåg att det är vi själva som är upphovet till texterna. Ursprunget. Den springande punkten. Lösedelsmakarna är smarta säljare. Nå, kanske inte så smarta när man tänker efter. Men de är säljare, i alla fall och de går (hur) långt (som helst) för att lyckas i sitt uppsåt. För mig är det uppenbart att deras texter är självsanerande beroende på hur vi reagerar och agerar; Beroende på om vi köper deras alster eller inte. Om ingen köpte deras tidningar skulle minsann uttrycken på löpsedlarna ändra karaktär, var så säker. Så, vem är den egentligen dumskallen:
"Du är dum som ljuger i tidningen."
"Hur vet du att jag ljuger?"
"Jag köpte tidningen för pengar och sedan ägnade jag tid åt att läsa den."
Innan vi börjar ska jag redogöra för två intressanta löpsedlar som nu har några år på nacken. Jag har ingen bild på dem, för det var ett antal år sedan de hängde vid kioskerna. Ni får tro mig om ni vill.
En löd: VIKTORIA MED BARN
Faktum är att jag själv köpte tidningen i fråga; det var sista gången jag köpte en skrift av detta slag. Jag läste: Jo, Viktoria var med barn, stod det. Hon besökte nämligen ett barnhem, det var det artikeln handlade om. Och då var hon ju där med barnen, på hemmet. Alltså var hon med barn.
En annan löd: DOLLY PARTON HADE SEX MED MINDERÅRIG
Jo, det var så, visade det sig, att när Dolly var 18 år (i skrivandets stund, för 30-40 år sedan?), hade hon ett förhållande med en yngling som var något år yngre än hon, 17 år. 17 år är under 18. Under 18 är minderårig. De hade förmodligen sex. Alltså hade Dolly Parton sex med en minderårig.
Om man tror att löpsedlarna avhandlar det viktigaste, mest betydelsefulla som hänt på jordklotet (i universum) sista dygnet tar man fel. Löpsedlarna är reklam för dess tidning. Stora, viktiga händelser säljer naturligtvis lösnummer; Estonia, Mordet på Olof Palme, Månlandning, Tsunami. Men ibland har inget (lösnummersäljande) hänt. Det borgar för extrema, häpnadsväckande ytterligheter: Jordbävning med 1000-tals döda ena dagen, Dolly Partons sexliv för tre-fyra decennier sedan andra dagen.
Förklaringen till detta är enkel. Det handlar om pengar. Girighet, lystnad och hänsynslöshet. Även om också tidningsfolk av det mer obskyra slaget måste försörja sig för all del. Men om orden: KÖP MIG! NU! sålde lösnummer, skulle löpsedlarna se ut just så, dag efter dag.
Nu gör de inte det. Vi är enfaldiga men så dumma i våra små huvuden är inte ens vi! Och dessutom: tänk om Viktoria hade varit med barn!? Eller tänk om Dolly hade haft sex med en minderårig!? Det hade varit ganska smaskigt!
Tidningskrönikör
zENIL.se
